Den somatiska paradoxen: En ny utmaning för coacher
I Norge och i övriga Norden har debatten om kroppspress gått varm de senaste åren. År 2022 tog den norska regeringen ett historiskt steg och införde en lag som kräver att influencers tydligt markerar retuscherade bilder i reklam. Hypotesen var enkel: om vi märker ut det som är "fejk", kommer jakten på omöjliga ideal att minska.
Det fungerade inte.
Istället ser vi ett fenomen som kan kallas för den "somatiska paradoxen". När digital bildredigering stigmatiserades försvann inte pressen – den flyttade från skärmen till vävnaderna. Influencers går nu från digital retuschering till "fysiologisk retuschering": kroppen modifieras med extrema metoder för att den "oretuscherade" bilden ska se ut i verkligheten så som filtret tidigare fick den att se ut.
För en personlig tränare förändrar detta spelplanen helt. Det handlar inte längre bara om estetik, utan om akuta fysiologiska hälsorisker. Därför står branschen inför ett vägskäl, och det evidensbaserade förhållningssätt som IFBB Nordic Academy representerar är den enda etiskt hållbara vägen framåt.
När "hälsosamt" blir sjukt: Låg energitillgänglighet
När filter förbjuds blir det "naturliga" utseendet den nya hårdvalutan. Problemet är att det ofta krävs fysiologiska extremer för att uppnå en midja-höft-kvot som motsvarar ett filter. Vi ser allt fler klienter som försöker upprätthålla en tävlingsform ("peak week conditioning") året runt – ett tillstånd som enligt forskning är biologiskt ohållbart.
Då hamnar man i ett tillstånd som inom medicinen kallas för låg energitillgänglighet (Low Energy Availability, LEA). Detta leder till syndromet Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S).
Det handlar inte alltid om kliniska ätstörningar, utan om ett tillstånd där idrottaren äter för lite i förhållande till energiförbrukningen. Kroppen börjar spara energi genom att stänga ner "mindre viktiga" funktioner för att upprätthålla de vitala processerna.
På IFBB Personal Trainer-kursen lär vi dig att känna igen dessa varningssignaler i tid. RED-S syns inte alltid utanpå, men symtombilden är bred:
1. Fysiska symtom – Kroppen går på sparlåga
En coach måste kunna ställa rätt frågor, eftersom klienten inte alltid kopplar dessa symtom till för lite mat:
Hormonella störningar: Hos kvinnor rubbningar i menstruationscykeln eller bortfall av mens (amenorré). Hos män minskad morgonerektion och sänkt libido (ett tecken på att testosteronnivåerna kraschat).
Metabol adaption: Kroppen kämpar emot fettförbränning. Studier av Isola m.fl. (2023) visar att ämnesomsättningen sjunker oproportionerligt mycket i förhållande till viktminskningen. Detta fenomen kallas "adaptiv termogenes".
Frusenhet: Ständig kyla, särskilt i händer och fötter, skvallrar om en nedsatt ämnesomsättning.
Magbesvär: Uppblåsthet, förstoppning och långsam matsmältning är typiskt när kroppen inte kan bearbeta mat normalt på grund av energibrist.
Hud och hår: Torr hud och håravfall.
Återkommande sjukdomar: Försvagat immunförsvar och ständiga förkylningar.
2. Psykiska symtom – Hjärnan reagerar på svält
Energibrist påverkar hjärnans funktion direkt. Var uppmärksam på dessa förändringar hos din klient:
Psykisk belastning: Mathisen m.fl. (2019) fann att 35 % av kvinnliga fitnessatleter hade en historia av ätstörningar, jämfört med endast 12 % i kontrollgruppen.
Humörsvängningar: Ökad irritation, ångest eller nedstämdhet.
Kognitiva utmaningar: Koncentrationssvårigheter och initiativlöshet.
Tvångsmässighet: Tankarna kretsar ständigt kring mat, vikt och ätande. Klienten kan börja undvika sociala situationer där mat serveras.
3. Prestation – "Träningen går bra, men resultaten uteblir"
Detta är ofta ögonblicket då coachen vaknar. Paradoxen med RED-S är att idrottaren kan träna hårdare än någonsin, men utvecklingen stannar av eller vänder nedåt.
Minskad styrka och förlust av muskelmassa.
Långsammare återhämtning.
Stressfrakturer: Bentätheten minskar, vilket ökar risken för överbelastningsskador avsevärt.
Männens kamp: Muskelmorfia (Bigorexi)
Debatten om kroppspress exkluderar ofta män, trots att pressen är lika hård. Män möter ett "dubbelt krav": att vara massivt muskulös och samtidigt extremt "ripped" (kireä). Fysiologiskt står dessa mål ofta i konflikt med varandra.
Denna paradox göder muskelmorfia (även kallat "bigorexi"). Mitchell m.fl. (2017) visade att kroppsbyggare skattar betydligt högre på drivkraften för storlek och kostrestriktioner jämfört med vanliga motionärer. Utan kunnig coaching kan detta tankesätt leda till användning av prestationshöjande preparat (PED) – inte för idrottslig framgång, utan för att möta sociala mediers standarder.
Praktisk coaching: Hur vi löser problemet
Den gamla coachingmodellen – "ät mindre, träna hårdare" – är i denna miljö ett tjänstefel. På IFBB Nordic Academy lär vi ut kontextuell coaching. Här är tre evidensbaserade metoder för att hantera dessa utmaningar i det dagliga arbetet:
1. Implementera "Recovery Dieting"-protokoll
De flesta coacher vet hur man dietar en klient i form. Få vet hur man tar dem därifrån.
Problemet: Okontrollerat ätande efter diet och snabb fettinlagring (adipocytär hyperplasi) är vanligt när en klient avslutar en strikt diet utan plan.
Lösningen: Vi lär dig att strukturera omvänd diet (Reverse Dieting) och återhämtningsfaser. Enligt rekommendationer från Helms m.fl. (2019) lär du dig att gradvis öka kaloriintaget för att återställa hormonbalansen och ämnesomsättningen, samtidigt som onödig fettinlagring minimeras.
2. Bevaka energitillgänglighet, inte bara kalorier
Vågen berättar inte sanningen om den inre hälsan. Vikten kan stå stilla även om kroppen går på sparlåga.
Problemet: En klient kan tappa vikt "framgångsrikt" samtidigt som det endokrina systemet körs i botten.
Lösningen: Vi utbildar dig i att känna igen RED-S varningssignaler: ständig trötthet, sömnstörningar, stagnerad styrka och minskad libido. Du lär dig beräkna energitillgänglighet (Energy Availability, EA) för att säkerställa att din klient ligger över den kritiska gränsen på 30 kcal/kg fettfri massa (Fagerberg, 2018).
3. Psykologisk periodisering
Ingen kan ligga på "grind"-läge 365 dagar om året.
Problemet: Klienter som är besatta av "ren mat" (clean eating) utvecklar ofta rigida kontrollbeteenden som ökar risken för hetsätning.
Lösningen: Vi förespråkar flexibel kostkontroll. Forskning (Ismaeel m.fl., 2017) tyder på att rigid diet ökar risken för ätstörningar, medan flexibel kontroll (fokus på makronutrienter istället för "bra/dålig" mat) förbättrar följsamheten och den mentala hälsan. Vi lär dig hur du implementerar diet breaks och refeed-dagar (Peos m.fl., 2019) för att minska den psykologiska belastningen.
Avslutningsvis: Var experten, inte influencern
Lagstiftning kan inte reglera knäböjsställningen. Det ansvaret faller på oss – coacherna.
Branschen är full av "fitness-stört" beteende – ätstörningssymtom förklädda till disciplin. För att coacha år 2026 behöver du mer än en helgkurs. Du behöver djup förståelse för endokrinologi, metabolism och psykologi.
Du måste veta varför kroppen kämpar emot, och hur du arbetar med den, inte mot den.
Är du redo att höja standarden på din coaching?